På resa 7

Åttonde dagen i april. Bamburgh-Tamworth

Hadrianus fick till det – byggde sin mur för att skydda sig mot de ociviliserade folk som fanns norrut. Barbarerna. Han var här år 122 och pekade med hela handen.

Stora delar av muren finns kvar idag. Från Newcastle i öster till Carlisle i väster.

Vane vandraren och vännen Bryan hade tipsat om sträckan Housestead till Sycamore Gap och tillbaka, om jag tänkt mig en bit längs muren. Så fick det bli.

Vid Housesteads ruiner av en stor romersk bosättning, finns också parkering, museum och toaletter. Så det är en bra startpunkt. Det är också ett avsnitt där du faktiskt kan gå en bit uppe på den fysiska muren.

Stenmuren ringlar backe upp och backe ned och även en stöddig pionjär från Pyrenéerna kan stundtals tycka det är krävande.

Sycamore Gap är 2-3 miles västerut och en förtjusande liten plats.

Den famösa och fotogena lönnen står placerad mitt i en sänka.

Tre timmars vandring under sol och vind. Svettig på ryggen.

Rullar genom Haltwhistle. Härifrån kommer systrarna Jennifer Wright och Angie Connors. Jen som blev välbetald advokat i London och Angie som strulade, gifte sig med en IRA-man, for iväg till Afghanistan och sedan värvades av MI6. Minns du dem inte får du läsa om Whisky Blues där de spelade huvudrollerna.

Sen mulnade det i väster och när haglet pingade på vindrutan skippades Windermere och Lake District. Sigge rullade på och jag räknade tid och pengar och hade passerat avtagsvägen till Isle of Man-färjan innan saldot summerats.

Undermedveten planering kan det också kallas. Mission England accomplished. På-fyll med bensin till Sigge och kaffe till mig. Söderut med Winnerbäck och Mozart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s