Och Blomberg då?

Jag läser i Nathan Shachars bok Till jaguarernas land och hamnar i ett avsnitt om tango.

Plötsligt ruskas min världsbild om.

När jag föreläser om svenskar i Argentina brukar jag ta upp Johan Ahrengren. Den svenske artilleristen från Närke som förutom att tåga med San Martín i befrielsekriget gav sig in i inbördeskriget mellan unionister och federalister och fick huvudet bortskjutet 1831 i slaget vid Ciudadela.

Ahrengrens gata i Caballito i Buenos Aires.

Ahrengren är en av två svenskar som har en gata uppkallad efter sig i Buenos Aires. Sedan brukar jag fråga om någon vet vem den andre är?

Gissningarna hamnar mellan Astrid Lindgren, Evert Taube och Raoul Wallenberg. Fel!

Det är naturligtvis Olof Palme vars internationella rykte känns bortglömt i vårt eget land. Så faller ridån och avslöjar också Calle Blomberg. Jag brukar avfärda honom lätt rapsodiskt med att han var barnbarn till en namnlös norsk sjöman, enligt argentinska källor, som till exempel Néstor Pinsóns biografi över Héctor Pedro Blomberg på websidan Todo Tango (www.todotango.com).

Héctors mor Cecilia López sägs dessutom vara brorsdotter till Paraguays diktator Francisco Solano López. Hon var journalist och översättare och blev 97 år gammal och tros, enligt argentinarna, vara lille Héctors främsta inspiration i tangopoesins värld.

Då är vi framme vid Shachars bok där han citerar Blombergs konst med några strofer ur tango La que murió en Paris (Hon som dog i Paris):

”Así una noche que fuiste

por el frío bulevar.

Como un tango viejo y triste

que ha nadie ha de cantar….”

Milonga på Confitería Ideal, Buenos Aires.

Nathan Shachtar refererar tangokännaren Carl-Gunnar Åhléns bok Det mesta om tango som berättar att Blomberg var son till möbelsnickaren Johan Mauritz Blomberg som dök upp i Buenos Aires 1845.

Shachtar drar slutsatsen (eller om det är Åhlén som gör det) att Héctor Pedro som föddes 1890 hade lika goda möjligheter ta åt sig tangons innersta väsen som någon annan, därför att:

Buenos Aires öppna hamnkultur, vars fjättrar till kolonialtidens sociala, litterära och musikaliska stilkonventioner hade slitits loss, var alla invandrarnas gemensamma skapelse. (…) och sonen till en svensk snickare var minst lika hemmastadd i det ombytliga elementet som en kreolsk godsägarson från någon av det argentinska inlandets traditionsbundna provinser.”

Vackert formulerat, men vem har rätt om diktarens anfäder?

Hade Blombergs mor, Doña Cecilia från en mäktig paraguayansk familj, ihop det med en svensk snickare, som om han kom till Buenos Aires 1845 var tämligen överårig då han blev far till lille Héctor 1890.

Det sägs att Johan Mauritz avlade tro- och huldhetsed till den svenske kungen på konsulatet i Buenos Aires fjorton år senare vilket man gjorde för att bli svensk medborgare. Kanske var han född i Argentina (med en svensk, eller norsk, sjöman till far?).

Ena källan refererar till mor och farfar, den andra till far. Båda har således tydliga luckor. Jag föreläser om svenskar i Argentina nästa gång den 6 september i Kristianstad. Tills dess måste frågan vara utredd.

Annons

En reaktion på ”Och Blomberg då?

  1. Pingback: Tangopoeten Blomberg igen | Kosmopoliten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s