Jag saknar en handfull av John leCarrés 30-tal romaner. Jag har ännu inte ens läst alla jag har, men avverkar en och annan emellanåt. Ikväll läste jag ut Lekar och spel (originalets titel: Our game).
Tim Cranmer, en pensionerad underrättelsetjänsteman, blir uppsökt av såväl polis som före detta kollegor. En av Cranmers tidigare agenter, Larry, har försvunnit. Samtidigt med honom har Cranmers unga flickvän Emma, en rysk agent och 37 miljoner pund gått upp i rök.
Cranmer misstänks för att ha något med hela affären att göra. Lite pikant är också att han ett tag själv tror att han dödat Larry.
Dialogen under förhören med omväxlande polisen och säkerhetstjänsten är leCarréskt underhållande, överraskande och psykologiskt driven.
Cranmer bestämmer sig för att ta reda på vad som hänt. Hitta Larry.
Berättelsen byter skepnad i sista tredjedelen och jag får en bild av ett Kaukasus som jag inte hade velat ha för snart tio år sedan när jag och Mike drog hela Georgian Military Highway längs Sydossetien, till Khazbegi och gränsen mot Nordossetien och Ingusjien.
Slutet är också öppet för nya frågor och tolkningar. Som i den hemliga världen.
Läs själv: John leCarré, Lekar och spel (1995)
Några avsnitt om Georgien förekommer i min bok Läsa, resa, dö.
Kosmopoliten 