ghana

Har just tagit bort ett kapitel ur min kommande bok Djävulens kök. Det kallas ”kill your darlings” och man får gråta en skvätt. Kapitlet handlade om Kumasi i Ghana.

För att fira och torka tårarna blev det Kumasibiffar till lunch.

När jag för några år sedan var i Kumasi, Ghanas näst största stad, besökte jag marknaden som sägs vara Västafrikas största utomhusmarknad med 12 000 knallar.

Jag minns hur min kontakt i Kumasi, Bryan Abubakari, bror till fotbollsspelaren Mohammed Abubakari (Åtvid, Häcken, HIF, Mariehamn), inte ville att jag skulle gå där själv. Han ringde dessutom någon gång för att kolla så att allt var väl. Jag blir fortfarande rörd av omtänksamheten flera år efter.

Det enda jag köpte var en påse med peppar. Det blev Kumasipeppar till det tellska hushållet. Stark som vore den tillredd i just Djävulens kök.

Jag var i Kumasi för att skriva om Mohammed Abubakaris initiativ att driva en fotbollsakademi för unga grabbar i Helsingborgs IF:s anda. Det blev ett uppmärksammat reportage för Kvällsposten.

Dessutom besöktes militärmuseet och jag förtrollades av guiden, den unga miss Ellie, såg Ashantikungens palats och kollade in svärdet i stenen som sitter som berget så länge det gamla kungariket hålls ihop.

Ja, tackar som frågar, lunchbiffarna smakade utmärkt.

Jag skriver på min reportagesamling som förhoppningsvis ges ut i sommar eller höst under titeln Djävulens kök. Här ett utdrag ur ett kapitel om de svenska slavforten i Ghana.

I Accra ligger också Fort Christiansborg som är uppkallat efter den danske kungen Christian IV. Detta var i många år sätet för Ghanas regering, men så sent som 2005 uppstod en politisk diskussion om huruvida landet verkligen borde styras från ett gammalt slavfort. För ett dussintal år sedan flyttades därför administrationen till Jubilee House.

Fort Christiansborg ersatte på 1650-talet den gamla svenska handelsposten Osu och idag kallas fortet oftast Osu Castle.

När danskarna tog över och byggde upp fortet gjordes det stabilt. Det närmast sandslott som svenskarna haft ersattes av ett fort i sten. Väggarna blev tre meter tjocka och det byggdes till etappvis under årtiondena som gick. Det var ett handelsfort men hårt bestyckat och lagerutrymmet blev alltför snålt tilltaget.

Kwesi J Anquandah citerar i boken Castles & Forts of Ghana den danske officeren Römer som skrev dagbok på 1760-talet:

”Det fanns inte plats för mycket varor, särskilt inte då skeppen kommit in med vardera 30 till 40 000 krukor konjak. Vi placerade konjakskärlen i uppassarnas rum vilket medförde ett avsevärt läckage”.