kanada

Memorabilia från oceanliners är ett stort samlarobjekt i världen. Störst av allt är ju Titanicgrejor men det finns så mycket annat.

Jag är en allmän samlare av allehanda kuriositeter och blev naturligtvis själaglad då min goda vän Lisbeth för en tid sedan gav mig två grogglas från m/s Völkerfreundschaft.

Detta är en av de allra vackraste fartygssilhuetter som någonsin skådats på världshaven.

Hemmahamn på 1960-talet för Völkerfreundschaft var Rostock. Det var det kommunistiska DDR:s flaggskepp, lär ha varit fackföreningsägt och inte helt långt borta ligger jämförelsen med Hitlers enorma fritidsanläggning Prora på Rügen. Här skulle det arbetande folket få en tids semestermöjlighet och avkoppling.

*Det går inte att jämföra detta vackra linjeskepp med någon av nutidens kolossbjässar till kryssningsfartyg.*

Nu är det här vackra vita linjeskeppet som målats på glasen så mycket mer än bara en skuta från gamla Östtyskland. Detta är före detta m/s Stockholm, ett av Svenska Amerika Linjens flaggskepp, och det fartyg som rammade italienska Andrea Doria sommaren 1956 i Atlanten en bit öster om den nordamerikanska kusten. En fartygskollision som skrivit in sig i den transoceana historien. Fören på Stockholm rände in i sidan på Andrea Doria som sjönk efter elva timmar. Egentligen är det fel uttryckt då Stockholm i princip hade fått stopp på maskin då kollisionen inträffade. Det var Andrea Dorias babordsgir som lade skeppets långsida rakt i stäven på Stockholm.

Ett femtiotal personer omkom vid olyckan. De flesta direkt i samband med krocken. En fjortonårig flicka som låg i sin koj på Andrea Doria vaknade på fördäck på Stockholm sedan hon slungats ur sin bädd och över till det svenska fartyget. Hon överlevde med skavanker medan hennes syster omkom.

Stockholm såldes 1960 till DDR och blev Völkerfreundschaft. Sedan såldes hon vidare under en rad namn och det finns svallvågor efter henne fram till i fjol då hon lades upp under namnet Astoria.

Det finns flera böcker om Andrea Doria, bland annat en av Britt-Marie Mattsson, Andrea Dorias undergång (2006). Jag har inte läst varken den eller någon annan av dem. Det finns också massor av websidor om de här fartygen och om oceanliners i allmänhet. Det är bara att googla om man har intresse.

Mina oceanlinerssamlingar inskränker sig i övrigt till ett litet askfat från Svenska Amerika Linjen och en målning av Cunardlinjens Ascania från 1915. Den båten gick till botten under outredda omständigheter strax utanför Newfoundland 1918 med minsta möjliga besättning ombord. Alla räddades. Målningen är utförd av Anders Mattsson på baksidan av en reklamskylt för Påhlssons Choklad.

*Ascania sjönk 1918 utanför Newfoundland.*

*Canadiens störste spelare genom tiderna.* *Så här mötte jag honom i Montreal för tre år sedan.*

Börje Salming hade brutit lillfingret och spelade inte den där försäsongsmatchen för Toronto Maple Leafs mot Montreal Canadiens som vi såg i september 1978.

Det gjorde däremot eleganten Guy Lafleur i Canadiens. Och Larry Robinson. Den tidens fixstjärnor i NHL.

Montreal vann mycket riktigt matchen den där gången. Jag har för mig att det blev 9-3.

Idag kom budet om Lafleurs bortgång. Han blev bara 70 år. Enligt SvD har redan premiärministern Justin Trudeau uttryckt sin saknad av hockeyspelaren och Mats Näslund som själv spelade i Canadiens berättar att det kanske finns två eller tre spelare i dagens NHL som når Lafleurs status. Inte fler. Han var i samma klass som Bobby Orr och Wayne Gretzky.

Med tanke på den fotoutrustning jag hade 1978, en Praktica från DDR med ett blygsamt teleobjektiv är jag förvånad över att bilden jag knäppte från läktaren i Maple Leaf Gardens blev så bra.