Ett helt annat Sommarland

För några år sedan reste jag i Kalifornien. Jag hade en vän som jobbade i yogastudion i The Big Yellow House i Summerland, strax söder om Santa Barbara. Huset byggdes en gång för spiritisterna som hade sitt centrum just där. Summerland är spiritismens svar på Nirvana. Full story i kommande bok Djävulens kök.


Summerland kallades under några år i slutet av 1800-talet för Spookville av resenärer som hastade förbi i tåg och diligenser.

När oljefyndigheter upptäcktes i havet utanför kusten 1894, lämnade många spiritister Summerland. Kuststräckan, från Ventura i söder till Santa Barbara i norr, invaderades av icke-troende som ville tjäna en hacka i ett område som för en tid fick en oljeboom.

Församlingen omgrupperade till Santa Barbara och templet var i bruk så sent som 1950. Än idag har kyrkan, Spiritualist Church of the Comforter, som grundades i Summerland, regelbundna gudstjänster och healingträffar.

Kända spiritister har varit Victor Hugo, Sir Arthur Conan Doyle och Harry Houdini. Den sistnämnde ägnade emellertid så mycket kraft åt att avslöja bedrägerier att Conan Doyle sa upp bekantskapen med honom.

I boken Andra Amerikaresan skriver Conan Doyle om en resa i spiritismens anda. Den tar honom också till Kalifornien och han sitter med på en rad seanser.

Vid ett sådant tillfälle träffar han den döda flickan Chrystal Dahlgren från Syd-Dakota ”en rar liten flicka i vit klänning och brokigt skärp”. De har ett långt samtal då flickan tar upp fenomenet älvor som Conan Doyle är så fascinerad av. Slutligen relateras följande dialog:

– Är du nära stjärnorna?

– Jag kommer dem nära.

– Finns det folk på månen?

– Små, svaga, mörka varelser, ty det är så kallt. De växa inte.

När flickan lämnade seansen fick hon en ask karameller av en av deltagarna. Strax därpå får Conan Doyle ett kort besök av sin mor i rummet.

Tokigheterna fortsätter över 238 sidor.